2015 för alla olika


“The house of your difference is the longing for your greatest power and your deepest vulnerability. It is indelible part of your life´s arsenal. If you allow your difference, whatever it might be, to be defined for you by imposed externals, then it will be defined to your detriment, always, for that definition must (be) dictated by the need of society, rather than by a merging between the needs of that society and the human needs of self. But as you acknowledge your difference and examine how you wish to use it and for what – the creative power of difference explored – then you can focus it toward a future wich we must each commit ourselves to in some particular way if it is to come at all.”

Det var en del av vad poeten och aktivisten Audre Lorde sa i sitt tal till studenterna på Hunter College förmodligen någon gång på åttiotalet

 

Jag tänker på Audre Lorde i dag när någon använt sin juldag till att kasta in en brandbomb i moskén i Eskilstuna. En vecka återstår av detta märkliga år och vi är fortfarande fullt upptagna med att diskutera vad vi ska kalla politiken. Min nyårsönskan är att vi kritiserar och föreslår politik som märks. Jag har själv varit en del av panelerna, samtalen och rapporterna. Alla dessa så innerligt välmenande ordflöden. Men vi är olika och vi tycker olika. Feminismen fick lära sig att mängder med individer kände sig uteslutna, överkörda eller felaktigt representerade och behövde töja ut sig till en långt mer diversifierad och sammansatt kamp för rättvisa. Hur kan ett samhälle skapa rättvisa och samtidigt låta individen äga tolkningsföreträde för sin egen identitet? Sverigedemokraterna vet exakt vad de är villiga att offra för det samhälle de vill ha. Vad är vi villiga att offra för ett samhälle för alla? Jag räcker upp handen för kvotering av personer med utlandsfödd förälder och en förändrad arbetsrätt där sådana som jag sitter kortare och mer osäkert, jag räcker upp handen för kvotering till högskolor för en bättre representation, jag räcker upp handen för invandrarlyft som ger kvalificerade utbildningar i svenska till alla och snabba vägar att få praktisera som läkare eller civilingenjör utan att behöva börja om från början, jag räcker upp handen för rekryteringsutbildningar, jag räcker upp handen för riktade chefsutbildningar och press imstyrelsenrummen att vi vill ha alla sorter runt bordet. Jag räcker upp handen för konkret politik som visar hur ett inkluderande samhälle ser ut. Det är klart att vi ska betala för det med våra privilegier, så har vi köpt oss varje demokratisk samhällsförändring.

Jag tänker på Audre Lorde och jag önskar att vi kan göra 2015 till ett handlingens år.